Författarna till denna avelsstandard vill framföra ett stort tack till Mr. Mike Safely för att med sin ovärderliga hjälp och rådgivning starkt bidragit till att denna standard kunnat tas fram.
Avelsstandard (Huacaya)
Generellt utseende
Den ideala alpackans huvud har en hjässa som är täckt med tät och fin ull. Käkarna är också väl hårbetäckta och behåringen kopplas samman med håret från hjässan som tillsammans formar ett V runt ögonen som är mörka, helst bruna eller svarta. Öronen är lagom långa och har formen av spjutspetsar och är upprättstående. Munnen är mjuk och kilformad. Huvudet och nacken utgör en tredjedel av alpackans höjd och utgår ifrån bålen i en korrekt vinkel. Ryggen är rak i horisontalplanet och sluttar litet vid svansen. En alpacka ger ett fyrkantigt utseende när man ser den från sidan. Kroppen bärs upp av fyra starka ben vilket ger den ett ståtligt intryck. Alpackan är täckt med tät kvalitetsull över hela kroppen, ända från hjässan ner över halsen och bålen och som fortsätter ända ner på benen. Ullen öppnar sig med väl organiserade staplar av mjuk, glansfull och stark ull.
Höjd och vikt
Alpackan skall vara proportionerlig vilket ger den ett kvadratiskt utseende, sett från sidan. Mankhöjden för fullvuxna ston skall vara mellan 85-90 cm och för fullvuxna hingstar 85-92 cm. Vikten för ston skall ligga mellan 58-65 kg och för hingstar 65-75 kg.
Huvud
Den ideala alpackans huvud är kompakt formad, av lagom längd och med två öron av medium längd som är symetriskt pilformade och riktas rakt framåt när djuret är alert. Hjässan är fylld av tät, krusig ull och munnen är kilformad. Ögonen är ovala och alerta och sitter väl isär. Globerna skjuter ut en aning från ögonhålorna vilket ger ett stort och runt intryck. Ögonen är helst svarta eller bruna, men vissa nyanser av mörkare blå är också godkända. Nosen har två väldefinierade näsborrar. Överläppen är delad och mobil. Käkarna är väl täckta med ull och möts perfekt så att de främre tänderna i underkäken möter överkäkens tuggplatta.
Nacke
Nacken är lång och smal med rätt proportioner till kroppen och benen. Den ideala proportionen mellan nacke, bål och ben är 1/3, 1/3 och 1/3. Infästningen vid skulderbladen skall vara mjuk och elegant, ungefär 45 grader.
Bålens framdel
Bröstkorgen skall vara bred och djup. På bröstet skall inget täckhår (primärfibrer) finnas. Manken skall vara bred där skulderbladen sitter, med tillräckligt med muskler. Ryggradens främre del och skuldrorna skall bidra till en horisontalt rak linje. Frambenen skall stå lagom isär, inte för tätt och inte för långt isär och helt raka i vertikalplanet.
Bålens bakdel
Bakdelen är bred med något konvex ryggslut. Svansen skall vara rak och täckt med kvalitetsull. Svansinfästningen skall vara något lägre än hos laman, dvs. mer vertikal än horisontellt infäst, ca 60 graders lutning. Låren skall vara starka och muskulösa. Höjden på höftbenen skall ha samma höjd som skulderbladen. Svansen skall ligga över genitalia när djuret är avslappnat.
Ben
Frambenen är kraftiga och raka sedda från sidan och framifrån. Bakbenen skall vara raka och parallella när man tittar bakifrån. Bakbenen skall vara kraftiga. Benen skall vara väl täckta med tät ull, långt ner mot tårna. Hälen skall vara fast och upprätt. Fötterna skall vara nätta, väl formade, med två framåtpekande tår utrustade med en lång, stark klo.
Ryggen
Ryggen är kraftfull, väl musklad och något konvex. Ländryggen är bred, kraftig och platt över korsbenet.
Gång
Alpackan skall ha en flytande, fri gång med passgång i normal gånghastighet. Fotisättningen skall ske på två tänkta parallella linjer.
Juver
Juvren skall vara av god volym, producerandes tillräckligt med mjölk med fyra fungerade spenar.
Genitalia (ston)
Stoets genitalia är skyddat invändigt i bäckenet och är därför inte synligt. Den vaginala öppningen skall vara väl täckt av svansen och inte för liten. Den skall vara placerad i vertikalplanet hellre än i horisontalplanet.
Genitalia (hingstar)
Den mest synbara delen av hingstens genitalia är testiklarna som är skyddade av svansen. Hos fullvuxna djur är pungen väl fäst, relativt liten innehållande två jämnstora, 4 gånger 2,5 cm, testiklar av god konsistens.
Färg
Alpackan färger finns i flera varianter. Färgerna är vit, fawn, brun, grå, rosa-grå och svart och olika nyanser av dessa. Den ideala alpackan skall ha en enhetlig färg över hela ullen utan inblandning av annan färg någonstans på kroppen.
Ull
Alpackans är i första hand en ullproducent. Alpackan producerar en ull som är fin och mjuk. Hos den ideala alpackan finns det en tydlig och krusigt eller vågigt markerad ull som växer vinkelrätt rakt ut från kroppen. Det är önskvärt att krusigheten återfinns över hela kroppen. Hårsäckarna (folliklarna) skall vara tätt belägna vilket ger en mycket tät ull med grupper av fibrer som bildar definierade staplar. Ullens täthet, krusighet och finhet återfinns över hela kroppen, från hjässan ner över halsen, vidare över ryggen och magen och ända ner på benen. Nosryggen skall vara fri från lång ull efter 30 månaders ålder.
Följande karakteristika är ordnad efter värde för alpackaullen:
1. Finhet.
2. Täthet
3. Crimp
4. Staple-längd
5. Ullvikt
6. Avsaknad av täckhår
7. Enhetligt micronvärde.
8. Lyster
9. Enhetlig färg på fibrerna
10. Jämn fiberlängd