Finska alpackaföreningen firade sitt 10-årsjubileum den 1 september 2013. Marie Kallin och jag blev inbjudna  som ”externa uppfödare” för att döma agility, en ”companion”-tävling och en enklare exteriörutställning.  30 ekipage fanns med i de olika tävlingarna under helgen. Gina Bromage, veterinär från England, var också inbjuden för att hålla ett allmänt föredrag om kamelider.

I Finland finns två alpackaföreningar, en som fokuserar på fiber och avel och en förening som är mer inriktad på terapidjur, agility och trevlig samvaro. Det var alltså den sistnämda som firade 10-årsjubileum i Kuorevesi, ca 10 mil nordöst om Tammerfors.

”Companion”-delen gick ut på att alpackan/laman skulle följa sin ledare på ett smidigt och följsamt sätt. Det var kontakten och sättet att leda sitt djur som bedömdes. Det fanns ingen förutbestämd bana utan vi fick dirigera ekipagen fritt.  Man kan säga att den här tävlingen på ett bra sätt visar om alpackan/laman är lämplig och tillräckligt tränad för att bli ett terapidjur.

Agilitytävlingen omfattade fem hinder; en slalombana, fyra bildäck som djuren skulle gå i, ett hopphinder, ett draperi som de skulle gå igenom och ett tunnelhinder. Det allra roligaste med agilityn var att deltagarna var alltifrån 7 – 60 år. Alla tävlade på samma villkor – snabbast tid och flest antal poäng. Både alpackor och lamor deltog och de var också i varierande åldrar. Den äldsta var en 10-årig valack.

Utställningen behöver jag inte orda så mycket om. Det som skiljde denna utställning mot våra är att deras prioritering av fiber och exteriör är 30/70. Helt tvärtemot våra eftersom vi värderar fibern och exteriören till 60/40.

Det blev en hektisk och trevlig helg med mycket skratt och och många nya kontakter. Jag hoppas att vi i Sverige kan anordna både några companion-tävlingar och även agility. Vi tjänar alla på att ha trevliga och välhanterade djur. … och tänk vad kul att hela familjen, inklusive far- och morföräldrar, kan träna och tävla tillsammans!

Catrin Åsén